Bringetofta ligger i en levande landsbygd på gränsen mellan Nässjö och Sävsjö kommun. Samhällsföreningen har under många år arbetat för att skapa gemenskap och aktivitet i bygden. Föreningens verksamhet bygger i stor utsträckning på ideella krafter, och Bringetofta marknad har blivit ett tydligt exempel på vad ett långsiktigt lokalt engagemang kan åstadkomma där ca 100 ideella krafter är verksamma och hjälper till.
Marknaden startade 1990. Grundtanken var från början att skapa en genuin lokal marknad där personer med anknytning till Bringetoftabygden kunde sälja sådant som de själva hade tillverkat, bakat eller odlat. Bland varorna fanns exempelvis lokalt odlad potatis, hembakat och andra produkter från bygdens gårdar och hushåll. Ann-Margret Floengård var själv med när beslutet att starta marknaden fattades.
Under årens lopp har förutsättningarna på landsbygden förändrats. Antalet jordbruk har minskat och kravet på att alla försäljare ska ha en direkt anknytning till Bringetofta har därför lättats. Marknadens grundidé har dock bevarats. Utbudet ska präglas av kvalitet, hantverk, hemslöjd, hembakat, lokalproducerade livsmedel och andra genuina produkter. Urvalet av knallar görs omsorgsfullt för att skapa en god blandning och behålla marknadens särskilda karaktär.
Bringetofta marknad arrangeras traditionsenligt den sista lördagen i augusti. Själva marknaden pågår under tre intensiva timmar, vilket bidrar till att många människor samlas samtidigt. Marknaden har därmed blivit mycket mer än en handelsplats. Den fungerar också som en hemvändardag och en naturlig mötesplats där gamla vänner, släktingar, tidigare bybor och nya besökare träffas och umgås.
Marknaden har vuxit successivt. År 2018 hölls den för 29:e året i obruten följd och omfattade ett femtiotal knallar. Hundratals ideella arbetstimmar läggs varje år ned på planering, uppbyggnad, servering, aktiviteter och efterarbete. Under 2026 noterades ett nytt rekord med 56 anmälda knallar och ytterligare försäljare i kö. Föreningen hade då byggt fler marknadsstånd och utökat antalet platser, men marknaden blev ändå fullbokad.
Det ätbara har alltid haft en särskild plats på marknaden. Besökarna kan hitta bland annat saft, sylt, honung, bakverk, bär, potatis, ägg, ost, korv och andra hemlagade eller lokalt framställda produkter. Föreningens servering med ostkaka och fika är uppskattad, liksom försäljningen av isterband och rårakor. Hantverk och hemslöjd kompletterar matutbudet och förstärker marknadens genuina, småländska prägel.
För att göra marknadsdagen attraktiv för hela familjen ordnas även olika kringaktiviteter. Genom åren har det förekommit bland annat ponnyridning, ansiktsmålning, fiskedamm, hoppborg, käpphästhoppning, yxkastning och besök av räddningstjänsten. Programmet utvecklas från år till år, samtidigt som den ursprungliga känslan och kvaliteten värnas.
Ann-Margret Floengård förmedlade med stort engagemang hur marknaden har utvecklats från ett lokalt initiativ till ett välkänt och välbesökt arrangemang. Framgången vilar på en tydlig idé, en stark ideell tradition och en vilja att hela tiden utveckla verksamheten utan att förlora dess själ.