LAGA SKIFTE
Johnny Thorstensson berättar om den mest genomgripande reformen i Sverige någonsin.
Svenska lantmäteriet startade redan 1628. Den första lantmätaren hette Anders Bureus. Hans och 7 andra lantmätares uppgift var att rita militärvägar i Sverige och Finland. Det var storhetstiden då Gustav II Adolf var kungen.
Befolkningen ökade mycket mellan 1700–1800. När det gällde arv, ville varje bonde veta de exakta måtten på sin mark. 1757 kom lagen om storskifte. Varje hemmans storlek och skattetal var känt och noterades i Jordeböcker. Storskiftet innebar en mycket stor förändring av byn och de enskilda böndernas arbetsförhållande.Tegarna var normalt smala och kunde inte brukas var för sig. Allt brukande måste därför ske gemensamt och man måste i huvudsak enas om vad man skulle odla.
Laga skifte innebar att varje bondes andel samlades och lades ut på, i idealfallet, en plats. Den som fick sin andel i den sämre jorden fick då i motsvarande grad mer mark och vice versa. Det samlade värdet av hemmanet före och efter skiftet skulle vara lika. Man flyttade också ut tomten och byggnaderna till den egna marken, vilket innebar att byn mer eller mindre splittrades. Odlingsarbetet blev effektivare och varje gård producerade mer.
Laga skifte i Sverige var en jordreformsförordning som beslutades år 1827 och principerna i denna skiftesstadga gällde till 1928.