På dagens lunch möte gästades Rotary av Jan-Gunnar Andersson och Krister Ek från Norra Ljunga Lantbruk, som berättade om lantbruket och Sävsjö Biogas, där de är delägare.
Jan-Gunnar berättade resan som familjen gjort från farfar, som startade 1936 med 35 mjölkkor till dagens toppmoderna jordbruk med 450 mjölkkor, som mjölkas med 7 robotar. Av de 7 anställda på gården tillhör de flesta familjen.
 
Jan-Gunnar visade en film på hur robotarna fungerar och hur korna hittar dit. 60 kor per robot brukar fungera bra. Korna mjölkar sig 3 till 4 gånger per dygn. Totalt finns ca 1000 nötkreatur och det går pt cirka 500 hektar åker för att försörja djuren med grovfoder, vall och majs, samt en del av den spannmål som djuren äter.
 
Han berättade att det idag finns 2450 gårdar med i genomsnitt 120 mjölkkor per gård. Det blir totalt 290 000 mjölkkor i landet. Det finns över 300 000 hästar som jämförelse.
 
Världens största mjölkgård finns i Kina med 134 000 kor. Sveriges största gård är Wapnö med 1400 kor. 100 000 kor finns på en mjölkgård i Saudiarabien. Fodret odlas i USA och Argentina.
 
Krister om olika typer av biobränsle, bl.a. biogas
 
Krister Ek berättade historien om Sävsjö biogas där Ljunga Lantbruk är ett av fem lantbruk som äger en del av företaget och anläggningen. Produktionen rullar på för fullt. Här följer lite fakta kring Sävsjö biogas:
 
  • Produktion: Ungefär 23 GWh biogas per år.
  • Råvaror: Huvudsakligen flytgödsel från lantbruk i närområdet samt organiskt avfall och matavfall.
  • Biprodukt: Biogödsel som återförs till det lokala jordbruket för att minska beroendet av konstgödsel.
  • Användning: Bränsle för landtransporter och industri. En del av gasen exporteras till Tyskland.
 
Krister om energivärdet i biogas.
 
Här följer en detaljerad redogörelse för några frågor kring biogasanläggningen i Sävsjö.
 
1. Ägarskap och drift
 
Anläggningen har en historia av förändrade ägarstrukturer för att säkra lönsamhet och tillväxt:
  • Nuvarande ägare: Sedan 2024 är det bolaget Redo Biosolutions (genom det lokala bolaget Redo Sävsjö AB) som är majoritetsägare och operatör för anläggningen. 
  • Historik: Anläggningen startades ursprungligen i ett samarbete där Göteborg Energi var majoritetsägare. Efter ekonomiska utmaningar köptes den upp av Vrigstad Fjärrvärme AB. År 2017 tog energibolaget OX2 över driften, ett bolag som senare ombildades till Biond och klev in som majoritetsägare 2019 innan Redo sedermera tog över verksamheten.
Krister om Sävsjö biogas historia.
2. Teknisk process kring samrötningsanläggningen
Anläggningen i Sävsjö fungerar som en så kallad samrötningsanläggning, vilket innebär att olika typer av organiskt material blandas för att optimera processen.
  • Substrat/Råvaror: Processen baseras främst på flytgödsel som hämtas från ett 20-tal lokala lantbruk i närområdet. Detta blandas med annat organiskt avfall, såsom matavfall, slakteriavfall och industriella restprodukter. 
  • Rötning (Anaerob process): Materialet bryts ned av bakterier i en syrefri miljö (rötning) inuti stora röttankar. Under denna biologiska process bildas råbiogas, som huvudsakligen består av metan och koldioxid.
  • Uppgradering: Rågasen renas och uppgraderas genom att koldioxiden tas bort. Resultatet är en högkvalitativ, komprimerad biometan (fordonsgas) med en metanhalt på runt 97–98 %, vilket gör att den kan ersätta fossil bensin och diesel.
  • Restprodukten (Biogödsel): Den urrötta massan, rötresten, är helt luktfri och rik på näringsämnen. Denna biogödsel är certifierad och skickas tillbaka till de lokala lantbrukarna som använder den på sina åkrar, vilket sluter kretsloppet. 
3. Lokal energi- och klimatstrategi
Sävsjö kommun är en del av Jönköpings läns regionala ambition att bli ett klimatsmart plusenergilän
  • Lokal produktion: Kommunen har som uttalat mål i sin översiktsplan att stimulera lokal produktion av förnybar energi. Biogasanläggningen lyfts fram som en central framgångsfaktor då den står för en betydande del av den lokala biobaserade energin. 
  • Kretsloppstänk och avfall: Kommunen arbetar aktivt med att styra insamlingen av matavfall (bland annat genom införandet av det lagstadgade systemet Närsorterat) för att säkra att så mycket organiskt material som möjligt kan återvinnas och bli till biogas.
  • Omställning av transporter: Även om produktionen (som ligger runt 23 GWh per år) är framgångsrik och nyttjas till tunga transporter, industri och länstrafik, innebär förändringar på fordonsmarknaden att personbilsflottor i allt högre grad ställs om mot eldrift. Kommunens strategi fokuserar därför på en kombination av ökad lokal elproduktion samt bibehållen produktion av biobränslen för att helt fasa ut de oljebaserade produkterna.